Tack Robin, tack för att du alltid finns där för mig och får mig att känna mig som den mest lyckliga människan i världen. Tack för att du uppmuntrar och stöttar mig i allt. För att du drar mig ner på jorden när jag behöver det. För att du delar mina drömmar och för att du ger mig glädje och förtroende. För att du är glad med mig, för att du är ledsen med mig och för att du är en fantastiskt pelare att luta sig mot när man det behöver. För att du bråkar med mig. För att du blir sams med mig. För att du lär mig så mycket, om både mig själv och livet. För att du är dig själv. Tack för att du är så jävla bra. Tack älskling. 

Har ägnat kvällen åt för mycket internet och läsning. Sådär att jag blir rädd att jag inte kommer hinna göra allt jag vill i livet. Sådär att jag får åldersnoja alldeles alldeles för tidigt.
Så här sitter jag med så stora mål och planer i ett huvud som är alldeles för litet. Och fortsätter min självguidning för att försöka övertyga mig om att jag hinner. 

Jag har ju all tid i världen? vill jag väldigt gärna låta mig övertygas om. Många gånger. Och många gåner är jag för envis.

 

Tänker att det är lättare nu när jag delar mål och planer med någon.

Igår var jag på första träningen på gymmet men hann hem till andra halvlek. Med andra ord missade jag inte när Zlarren som vanligt levererade. Sen diskuterade vi varför han egentligen delat upp sverige i två läger, för vem är bättre, egentligen? är ju bara ett ärligt konstaterande. Jaja. Idag kan jag knappt gå. Men har ändå varit och köpt biljetter till årets IFskiva. Och på vägen hem mötte vi några man är sådär tvungen att heja på och med det artade sig en diskussion om huruvida jag ser för störd ut när jag flinar vanligt eller ej. Jag känner mig störd. Känns liksom i ansiktet att jag förmodligen ser störd ut. Därför blir det alltid att jag blottar mina jävligt stora tänder, men utan att jag tänker på det. Någonsin. Tills idag. Konstigt, men jag får nog hålla mig till det i framtiden också.

 

 

Mysig bild från 40års fest i somras. Min fina fina kille. men inte allt för smickrande cigg. Som jag för övrigt slutat med sedan några veckor tillbaka. Nu luktar det mest äckligt.

Igår åkte jag till systrarna dolk i ljusdal och åt, skrattade och åt. Himla fin kväll som kändes precis som en kväll för sex år sedan.
Ikväll har jag och robin laddat upp med glass för valvakan inatt.. men först lite fotboll å zlarren. blir en minst lika fin kväll det.

 

Idag bjöd jag på blåbärspaj till kaffet å dom på mys å nyheter i mitt arbetar-och-toffel-liv.