Det är Fredag och jag är barnvakt. Det känns skönt att vara hemma. Eller åtminstone att vara ensam. Tilde har nyss somnat och jag ska göra något gott och sätta mig framför teven. Det känns förvånansvärt skönt att ta det lugnt. Och jag är nästan glad över att slippa träffa någon. Jag har fått en överdos av människor och kommer klara mig ensam ett tag. Typ.

Jag känner mig låg. Trots att allt just nu är bra. Eller ja, bättre. Ändå har jag inget glatt att ge.
Snart så. Om någon dag. Då kommer jag le. På riktigt.