Det ger mig ett leende på läpparna.

Varken min kropp eller min hjärna orkar mer idag. Inte hjärtat heller.
Så det är dags att sova. Doften ligger kvar under kudden och gör så att jag känner mig lite tryggare trots att jag är ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0