Helt tom

När jag inte är kapabel till att uppfatta vad som händer runt omkring mig, när jag är tvungen att koncentrera mig och ta ett andetag, som hörs högt och tydligt, för att slippa visa för människor jag inte känner hur jag mår. När du tog aptiten för allt med dig när du gick.

Jag borde vid det här laget vara van vid denna känsla, veta hur jag ska hantera den. Nej.

Den är värre nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0