Trodde att en hemmakväll skulle komma att uppskattas nu. Men ack så fel man kan ha. Jag har varit ärligt uttråkad hela kvällen och irriterad över att min telefon valde att inte fungera längre. Nu gör den det dock. Peppar peppar.
Det är ju lätt hänt när man är ensam och uttråkad att man funderar över livet. Vilket aldrig någonsin slutar bra. Eller? Någonstans går det ju alltid åt helvete. Och för att slippa öppna fel dörrar ikväll blir jag tvungen att sysselsätta mig. Vad som helst. Just ikväll lyckades mina skolböcker ligga tillräckligt nära för att jag ska slippa anstränga mig särskilt mycket. Det var ju ändå jävligt bra. Jag kanske får något gjort under lovet ändå alltså.

En macka med smörgåsgurka skulle ju sitta fint också. Men då behöver jag resa mig upp och det känns fruktansvärt jobbigt. Jag ska inte överanstränga mig så här på kvällskvisten.




...i all ära.