Det var visst inte en promenad jag behövde.
Det hjälpte inte med den där höga musiken i lurarna eller de snabba stegen jag tog.
Det hjälpte inte att få lite frisk luft.
Det fungerade inte alls att rensa skallen.
Det enda som var skönt var regnet. Det som sakta rann ner för mitt ansikte.

Det känns lika mycket nu som det gjorde innan.
Jag tänker på det lika mycket nu som jag gjorde innan.

Jag är inte mindre ledsen nu.

Fan så det kommer kännas. Det känns ju redan nu.