Är tillbaka till skolan nu efter mysigaste helgen på länge. Började med att bära och städa möbler på fredagen, när kvällen infunnit sig såg det ut som lägenheten varit bebodd mycket längre än bara några timmar. Efter en produktiv dag hade vi gjort oss förtjänt av något glas vin.
Vaknade trångt på lördag morgon och tog det lugnt innan det var dags för första städningen. Hela dagen gick mest åt till mys och prat. Sedan åkte vi till Forsa för att säga grattis till Lars, sedan tillbaka till Delsbo där min mobil skulle komma att gå sönder några timmar senare. Trots det en mycket trevlig kväll det med.

Vaknade mindre trångt på söndagen och sedan hem, utan telefon, för att fira finaste mamman som fyllde år. Smörgåstårta på en söndag är aldrig helt fel. Somnade före halv sju men är trots det inte helt pigg idag.





Kan inte tänka mig att det varit på något annat vis. Det känns så långt borta att vi inte umgåtts så här på tre år. Älskär däg ja. Bästa tjejen.

Trots att min syster kom in och väckte mig halv fem imorse och sov med mig resterande timmar innan det var dags att stiga upp, så är jag på lika gudomligt humör som de två tidigare dagarna. Och det känns SÅ BRA!





Så bra att jag har lite rött läppstift på mig today.




Cute huh?

Nu ska jag åka på skolan. Hat bra.

Har hamnat i värsta grymma flowet vad gäller skolan. Dag två och här sitter jag igen. I skolan. Jaa jag får faktiskt annat gjort än att bara blogga dessa timmar. Har bockat av tre saker på min att-göra-lista nu och är på gång med två till. Skulle vilja använda mig av uttrycket att jag har många bollar i luften. Har alltid varit sugen på att testa det, men kan dock inte göra mig förtjänt av det. Det är ju lite trist.

Men idag (alldeles snart för att vara exakt) ska jag gå och handla kökstillbehör så som tallrikar och glas med bästa Marica. Samt städgrejor om jag uppfattat allt rätt. Vuxenpoäng. Jag vet inte om det är hon eller jag som är mest exalterad över att hon fick en lägenhet igår. Hehe. Känns lite som att det är jag som ska flytta hemifrån för första gången. Men nä. Så är det ju inte. Men vore ju rätt coolt om det var så. Ehe.

Vet inte om det speglas lite i det jag skriver, men jag är på ett väldigt konstigt humör. Jag är uppspelt.
uppsluppen, munter, på lekfullt humör, livlig, glad, sprallig.
Viktigt att använda så många synonymer som möjligt, så att ni förstår.

Trevlig torsdag! Oj vad nära jag var på att använda mig utav en smiley nu. Unlike. Hehe tja.

Jag vill ha vår. Så mycket att jag till och med drömmer om det på nätterna. Har en sådan sjukt positiv inställning till allt nu. Nästan allt. Jag känner mig så jäkla redo att visa vad jag går för och bara göra sådant som gör mig gott. Åh så jag längtar efter sommaren som halva kommer spenderas med mina vänner och andra halvan i Italien. Och som jag ser fram emot min födelsedag. 52 dagar. Jag ser till och med fram emot mammas födelsedag som infinner sig på söndag för att få ge henne presenten av mig som jag är så nöjd över. Min fina mamma fyller 41.

Så glad idag. Perfekt dag att stanna kvar på skolan och röja undan lite plugg. Perfekt dag att träffa fina Ida för att åka på motionsim. Perfekt dag för mig idag.

Det enda som stör mig idag är hur en människa trots tusen läxor aldrig lär sig. Hur en utav mina äldsta och finaste vänner är värd så mycket bättre än en människa som inte kan lära sig. Som inte vet vad empati är. Eller hur man behandlar andra människor. Respekt. Det handlar om respekt. Vart fan har den tagit vägen? I fler än ett fall ser jag hur det kryllar av bristen på respekt. Och människor är så jävla egoistiska och orkar inte anstränga sig att tänka på någon annan än sig själv. Tydligen.


Jag är typ så här överdrivet glad idag. (Bild från Frankrike maj-10)

Har haft en sjukt mysig helg som egentligen började redan i torsdags när vi blev lediga tack vare en inställd lektion och en sjuk lärare. Då var jag istället i Delsbo och åt räkmackor med Carro och hennes familj och somnade till en fin film. Fredagen började med morgonsim på badet där jag träffade världens bästa mormor. I det ögonblicket var min helg redan given bra.
Efter lite plugg hos Elina åkte jag till Iggesund för att spendera kvällen med mina coola vänner. Sov på en skön soffa hos Anna och vaknade för att timmen senare åka och kolla på Edinas innebandymatch. En mycket trevlig lördagssysselsättning må jag tillägga.

Resten av helgen har gått åt till lite familjehäng. Eller nä, mycket.

Nu ska jag fortsätta plugga till provet som vi har på tisdag innan det är dags att sova. Imorgon hälsar vi på efterlängtad släkt.

Vet inte om jag drabbats av samma besvär som många andra när det gäller fullmåne och sömn. Kan jag skylla på det så ogillar jag när det är fullmåne och jag ska upp tidigt. Den enda dagen på hela veckan dessutom.

Jag. Vill. Sova. Nu.

Upptäcker hur jag mer och mer börjar uppskatta och älska de små sakerna. Som en puss på handen av någon jag inte känner, att komma hem till ett städat rum, att få somna och vakna upp med två fina vänner på vardera sida, att ha en värmedyna i sängen, att få se Vänner varje kväll innan jag somnar, att någon säger vilken fin tröja jag har på mig. En känsla, ett ord, en gest. Åh vad jag gillar livet även om det är så mycket som jag hade önskat varit annorlunda. Kanske ibland helt annorlunda.

Även om människar är falska. Och naiva. Varenda en av oss. Så älskar jag livet för de små sakerna, som man inte tänker på just då. Som slår en några dagar senare, kanske veckor eller år.

Saker behöver alltså vara åt helvete för kämpiga för att inse att de små sakerna också räknas. Nu vet jag.

Jag hoppas att jag kan lyckas påminna mig själv om detta när saker blir åt helvete för kämpiga. Det blir dem. Alltid. Och alltid går det över tillslut. Hur långt bort det än kan kännas ibland. Kanske ofta. Men ändå.

via weheartit

"En kamp att bevara lite av den värdighet som fanns kvar och inte falla planlöst framför ögonen på någon så maktfull över hennes kropp."

"..var nu något som för evigt skulle tillhöra det förflutna."

Har haft familjedag idag med ett besök på badhuset sedan middag ute. Pizza räknas väl? Kvällen fortsätter i samma anda förutom att jag nu har smygit till rummet för att klinka lite på gitarren. Är grymt avundsjuk på människor med bra tålamod. Imponerad med. Som fan.



Imorgon hoppas jag att termometern inte visar lika många minusgrader så att dagen kan starta med en skotertur följt av en lite födelsedagsfest för fina vännen som blev halvvägs till 50 i veckan.

Ibland kan det bara slå mig hur mycket jag egentligen saknar honom. Hur det känns lite extra ibland. Mer än vanligt. Försöker trösta mig med att jag hade turen att vara en utav hans vänner. Hur glad jag är över det. Ibland vet jag inte om jag saknar honom mer nu än förut, eller om jag saknar honom precis lika mycket. Om det gör lika ont nu som då fast känslan just då var mer påtaglig. Ibland tror jag att han bara är ett telefonsamtal bort innan jag sekunden efter ska komma på att, det är han inte. Men hur jag önskar att han var det. Jämt och föralltid. Hur tungt det känns att komma på det gång efter gång, även om man vetat det i två år och fyra månader. Precis på torsdag.
Kan inte säga om två år och fyra månader känns längre än vad det är. Eller kortare. Samtidigt som jag kan se hans ansikte så tydligt framför mig, och känna hur det kändes när han kramade mig, så känns det som en evighet sedan det var så. Sedan sista kramen, sista skrattet och vårat sista djupa samtal.

Jag hoppas jag drömmer om dig i natt. Jag tycker om att göra det. Även om en obehaglig känsla infinner sig när jag vaknat igen, så känns det skönt att ha stött på dig under natten.

Allra finaste Robin.

Känner mig inte mindre än tvungen att åka till Uppsala eller Stockholm den 3:e februari. Åå så underbart!!

Även om jag redan innan jag gick på lov haft den inställning att det kommer bli rätt tråkigt, så hann jag med några supermysiga kvällar med fina tjejer.

Bästa Emmy ordnade förra veckan mysigaste spelkvällen med några flickor.



Dagen efter fortsatte myset med Annan då vi spelade något helt annat än sällskapsspel. Efter tvtittande och gnäll spelade vi istället lite gitarr. Gör sakta med säkert små framsteg.

Coolaste Annan i egen hög person.


(Ja. Jag knäppte faktiskt om den här bilden så att min nya stolthet till gitarr skulle synas. Ehe)

Även om nyårsafton inte blev vad man oftast förväntar sig var det ett helt okej sätt att fira in det nya året på. Det var kul att träffa vänner jag inte sett på några månader.
Och även om jag stod ensam minuten innan tolvslaget, och att jag lämnade champagneflaskan hemma för att den var för tung att ta med och det faktum att alla snålat på raketer, så kändes tolvslaget underbart.

I slutet av varje år intalar man alltid sig själv att nästa år ska bli "så mycket bättre". Och vid det här laget har nog alla lärt sig att, så blir det oftast inte. Inget handlar om vilka löften man ger på nyår, eller vem man pussar på tolvslaget, eller hur man väljer att fira eller inte fira in det nya året. Allt handlar bara om vad man väljer att göra resterande 365 dagar.

Så med den informationen kan jag faktiskt säga att detta år kommer att bli bättre.




Hoppas att de jag bryr mig om har ett fint år framför sig i alla fall. För det har tamigfan jag.