Tre dagar sedan. Jag packade min första kartong till flytten. Det kändes jobbigt och jag hittade många gamla saker som påminde mig om både bra och dåliga saker. Mest bra saker som blivit till något dåligt.
En dag senare packade jag ytterligare två kartonger. Tre fulla kartonger men man ser ingen skillnad i mitt rum.
Jag hittade till och med ett god jul kort från min far, och sin dåvarande flickvän Laila. De gjorde slut för minst fyra år sedan. Jag frågade mig själv varför jag sparat det så länge, och att jag inte slängde det förra gången jag packade ner mitt hem. Det har liksom hängt med från Friggesund till och med. Jag kunde inte besvara det.
Jag kommer sakna Hassela. Men måste acceptera att det inte längre kommer vara mitt hem.
Det är lugnt... kommer kanske bli i alla fall.

Idag får jag fint släktsällskap. Min bror och min kusin kommer och gör mig sällskap över natten. Vi ska besöka boda borg imorgon. En repris från förra året. Det kan bli trevligt.
Jag saknar min bror. Jag träffade honom för en vecka sedan. Men jag saknar min nyktra bror. Han är bäst i världen.
Mer ofta än sällan.

Just nu, precis som allt är just nu. Om man låter bli att tänka på det som komma skall, om man låter bli att tänka på allt som varit, så är det just nu jag mår som bäst. Om jag bara får vara, precis som jag vill, så mår jag bäst nu. Just nu känns detta så underbart.

Just nu.