Jag har varit på de mest fantastiska gudstjänsterna någonsin. Träffat människor som får mig att skratta. Diskat åt flera tusen människor och fått ont i ryggen. Levt enkelt och gillat det. Besökt två närliggande städer och blivit fascinerad över hur vackert det är. Skrattat tills min mage och mina kinder inte orkat mer. Varit utomlands för första gången i mitt liv. Åkt färja för första gången i mitt liv. Börjat fundera på hur bra jag egentligen har det. Drömt obehagliga drömmar men som så fort jag vaknat blev ett minne blott. Jag har haft det så himla bra och jag vill så gärna tillbaka.


Ett lunchstopp under resan dit. Jag posade i mina glasögon som jag en dag senare skulle komma att trampa sönder.


Under lunchstoppet.


Anna, en utav de människor jag lärde känna under resan. Vem kunde ana att jag skulle hitta någon som är så likt mig. Crazy.


Jag och Bea gömde oss mellan två hus och fotade lite.


Området vid våra baracker.


Vi smög iväg för en liten promenad den enda dagen med fint väder.


Vi vandrade ut till skogen och kom till Silent Garden. Sjukt vackert.


Vi satte oss och njöt på bron över det smutsiga vattnet.


Knäppte lite bilder för vår plan att bara ha bilder från då det var sol.


Vi skulle sjunga innan vi serverade maten.


En liten gängbild innan det var dags att träffa munken Matthew.


Matkön var gigantisk. Detta var dock innan alla tyskar anlände, så större blev den.


Off we go.


Vi knäppte en gruppbild innan det var dags att sätta sig på bussen hemåt igen.


Emma skulle minsann ha kort på hur duktig hon var för att visa hennes mor.


De som helt klart gjorde resan till det extra.

Bilderna ger inte Taizé rättvisa. Det är så mycket vackrare än vad man ser på bild. Obeskrivligt.