Luften har tagits ur mina lungor, gång på gång. Min kropp har skakat och andetagen har blivit tyngre än vad jag egentligen orkat. Det svartnar för mina ögon och helt plötsligt ligger jag på golvet. Stirrar blint med mina ögon och börjar sakta känna smärtan på den övre delen av mina händer. Det gör ont att böja mina fingrar.

Jag kippar efter andan och efter ett tag är jag tillbaka.

Det drar till sig i min mage. Jag fryser trots att värmen förmodligen är minst 23 grader. Jag lutar huvudet tillbaka och önskar att jag hade större makt över mitt eget välbehag. Att jag kunde förmå mig själv att bara radera. Blockera. Mina händer skakar och jag kan inte koncentrera mig på var det är jag ska trycka.

Det går över. Blockerad. Det är dags nu. Det måste vara på riktigt den här gången.