Två konversationer. Jag slits mellan två sidor. Jag skiftar oavbrutet mellan sämre tankar och bra. Tårarna ändrar sekundvis förklaring. Ena sekunden för hålet jag känner, andra sekunden för glädjen över att någon förklarar att jag faktiskt är bra.

Jag borde egentligen plugga. Min energi ikväll går dock, frivilligt eller inte, till något helt annat. Så är det ibland. På senare tid har det var mer ofta än sällan.