Att se i andra vad vi måste jobba med själv

Lördag eftermiddag spenderades på en föreläsning nere i en källare. Tiden var satt till tre timmar, men de blev fyra. Hade jag fått bestämma hade jag suttit på plaststolarna i fyra timmar till. Den mest intressanta och fantastiska föreläsningen jag någonsin varit på.
Det var en gammal vän som delade med sig av sin kunskap, sin brinnande känsla och tron av något helt otroligt.

En givande eftermiddag som lämnade mig, och förmodligen de andra tjugo, med miljoner tankar kring allt vad heter sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0