Sedan sist

har jag varit ledig från jobbet i en vecka men vikarierat på ett annat. Haft finbesök av mina bästa E:n. Varit till tandläkaren och tagit min första (FEM) bedövning. Älskar att inte veta vad jag är mest rädd för. Tandläkaren eller sprutan.
Men höjdpunkten var nog ändå igår då jag fick hålla i min två timmar gamla brorson. Vilken magisk känsla och vad sjukt liten en människa kan vara. En rö-hårig liten lurv. Var svårt att känna minsta lilla obehag för barn i den stunden. Å tyst var han. Oj oj. Men får nog höra honom skrika snart och obehaget kommer tillbaka och allt är på sin plats. Men så länge kärar jag ner mig lite extra.

Nu ska jag tvätta. Det dock är ingen höjdpunkt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0