Idag är det fyra år sedan min bästa Robin lämnade jorden. Att jag är lycklig nu påverkar inte det minsta hur mycket jag tänker på honom eller tvärtom. snarare att jag tänker på honom mer och vill ha honom delaktig i det fina jag har nu. Att min gamla Robin ska få träffa den nya och glädjas över det som gör mig lycklig. Att se honom lycklig för något jag vet att han med tiden hade funnit. min fina.

jag försonades med tanken på att han är borta för länge sedan. Men det kommer aldrig hindra mig från att sakna honom. Eller acceptera världens orättvisor och saker som kan gå snett.

Jag minns honom precis som han var och det kommer jag kunna leva på i resten av mitt liv. Det känns som en trygghet att ta till när något känna tungt.

Men jag hoppas för mitt liv att var han än är att han har det helt fantastiskt där. Min allra finaste lilla vän. Hade du varit i livet hade jag retat dig för att du börjar bli gammal (även om det inte är sant.)

All kärlek. Peace.